Kombon som krymper elkostnaden
Bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare som installerar solceller i kombination med IMD kan minska sina elkostnader väsentligt. Samtidigt ger man ett viktigt bidrag till energiomställningen – både genom den egna produktionen och genom att minska belastningen på elnäten.
För bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare med tak i rätt läge är deti princip alltid lönsamt med solceller – något som blivit ännu mer påtagligt med nuvarande elpriser. Kombinerar man dessutom installationen med individuell mätning och debitering, IMD, blir vinsten ännu större.
Ta del av vårt räkneexempel här
– Att låta installera IMD är lönsamt i sig, vare sig man använder solceller eller inte. Och att installera solceller är också lönsamt i sig. Genom att kombinera dem med varandra kan man göra oerhört stora besparingar, säger Björn Berg, vd för Ngenic som jobbar med smart styrning för fastigheter.
För att förstå varför måste man titta på ett antal bakgrundsfaktorer. Till att börja med är det bara en liten del av den el som förbrukas i fastigheten som betalas av bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren. Vanligtvis handlar det om el i gemensamma utrymmen som tvättstugor, trapphus och hissar. Resten betalas av lägenhetsinnehavarna själva, där var och en står för sitt abonnemang och sin nätavgift.
Men när man projekterar en solcelsanläggning utan IMD är det bara den fastighetsgemensamma elen som man utgår ifrån. Det innebär att man kan välja mellan en relativt liten solcellsanläggning eller att sälja eventuell överskottsel vidare ut på elnätet. I praktiken betyder det att lägenhetsinnehavarna sedan behöver köpa tillbaka och skatta för den el som bostads rättsföreningen eller fastighetsägaren producerat och sålt.
– Vid IMD slår man ihop fastighetselen med lägenhetsinnehavarnas el som bildar ett gemensamt abonnemang. På så vis samlar man hela elbehovet i ett abonnemang och kan projektera för en större solelanläggning, där man själv kan använda merparten av den el som produceras. Förutom kraftigt minskade elinköpkostnader innebär det också väsentligt sänkta nätavgifter, eftersom alla separata abonnemang slås ihop till ett gemensamt, påpekar Björn Berg.
Kostnaden för att installera IMD är låg, runt ett par tusen kronor per lägenhet. Med tanke på att man sparar in nästan lika mycket genom minskade nätavgifter på bara ett år är det en investering som omedelbart lönar sig, vare sig man låter installera solceller eller inte.
– Utöver det får man mycket bättre förhandlingsläge gentemot elbolagen och kan ofta sänka priset på elhandelsavtalet också. Eftersom elhandelskostnaden för varje lägenhet är relativt liten är det många som inte gjort något aktivt val och per automatik hamnat i ett dyrare anvisningsavtal. Men när man samlar ihop alla enskilda elavtal till ett enda kan det göra ganska mycket på det totala priset, påpekar Björn Berg.
Något som är viktigt att tänka på vid installation av solceller är att låta installera IMD först, för att inte lägenhetsinnehavarna ska behöva betala skatt på den egenanvända solelen.
– Däremot går det bra att bara installera IMD och vänta med solceller till längre fram, påpekar Björn Berg.
Solceller med IMD
En fastighetsägare som redan låtit installera en kombination av solceller och IMD är Anna Hanssons Fastighets AB i Göteborg. Installationen omfattar två fastigheter med totalt 27 lägenheter.
– Jag gjorde det främst för miljöns skull, men det har också visat sig bli väldigt lönsamt. När fastighetens och hyresgästernas elbehov är täckt blir det dessutom el över som jag kan sälja vidare, berättar Anna Hansson.
Förutom den individuella nyttan för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har såväl solel som IMD dessutom stor potential när det gäller att bidra till energiomställningen och samhällsnyttan i ett större perspektiv.
Läs mer om solenergi med Rexel
– Idag har vi ungefär samma elanvändning i Sverige som för 30 år sedan. Men med den elektrifiering som pågår talar Svenska Kraftnät om att det kan bli en fördubbling inom de närmaste 30 åren. Frågan är hur elen ska produceras och var? Där finns en stor outnyttjad potential i solel, både när det gäller att sätta solceller på fler byggnader och genom att bygga nya solcellsparker, säger Bengt Stridh, solelsforskare på Mälardalens universitet.
I dagsläget står solel för cirka en procent av landets samlade elproduktion. Genom att sätta solceller på alla byggnader som har förutsättning för det skulle man kunna öka produktionen av solel mer än tiofalt. En av fördelarna med att sätta solceller på just byggnader är att det går fort och att man slipper utdragna konflikter som ofta präglar utbyggnader av markbaserade kraftsystem.
– Fram till nu har det framför allt handlat om markkonflikter vid utbyggnad av vindkraft, men nu ser vi att det även börjar gälla solcellsparker i Skåne, säger Bengt Stridh.
På Mälardalens universitet tittar man därför på olika sätt att lösa konflikterna kring hur marken bäst kan användas, till exempel genom att kombinera solcellsparker och jordbruk.
– Vi har en liten försöksanläggning på Kärrbo prästgård utanför Västerås där vi satt upp dubbelsidiga, vertikala moduler som tar mycket mindre markyta i anspråk. Genom att sätta dem glesare än vanligt, med tio meters mellanrum kan man bruka jorden som vanligt. Om man skulle sätta upp motsvarande vertikala installationer på de 4,9 procent av jordbruksmarken som låg i träda 2021 skulle man kunna producera 31 procent av Sveriges elanvändning antaget en solelproduktion på 30 kWh/m2. Och om man satte upp dem på all jordbruksmark där man odlar vall och grönfoder skulle man kunna producera 2,4 gånger av den elanvändning vi har idag. Det skulle också ge jord brukaren dubbla intäkter, vilket skulle öka jordbrukets lönsamhet. Så här finns en jättestor potential, säger Bengt Stridh.
En annan utmaning vi står inför i samband med elektrifieringen är att elnäten behöver byggas ut. Detta gäller både stamnät, regionnät och lokala nät.
– Mer lokalt producerad och använd el minskar dock belastningen på näten, vilket alla tjänar på. Här har IMD och utbyggnaden av mindre fastighetsnät en viktig roll att spela, säger Jörgen Lundgren, affärsutvecklingschef för digitala tjänster hos Rexel.
Det allra bästa är om elen dessutom kan lagras och styras för att undvika effekt toppar.
– Fram till nu har batterier varit relativt dyra och inte så effektiva. Men nu kommer bättre batterier som gör att det lönar sig att satsa på det för att kunna hantera tillfällig lagring och undvika pristoppar, säger Björn Berg.
Många börjar dessutom titta på batterier av beredskapsskäl. För att kunna använda batteriet vid till exempel strömavbrott krävs dock att man har ett speciellt system för ödrift.
– Utmaningen är bara att batteriet tar slut väldigt fort när man kör på ö-drift. För att kunna prioritera viktiga funktioner som till exempel kyl, frys och ventilation behöver man komplettera med meddelandeservice till lägenhetsinnehavarna, påpekar Björn Berg.
En annan sak som är på gång är tjänster med aggregerade energilager, där lagrad överskottsel från villaägare och andra fastighetsägare kan fungera utjämnande i det gemensamma energisystemet.
Läs mer om energilager med Rexel
– I och med att vi stänger ner kärnkraften förlorar vi mekanisk svängmassa som gör det svårare att upprätthålla frekvensen i nätet, vilket skapar flera olika problem. Genom att skapa tjänster där vi samlar ihop enskilda fastighetsägares batterilager i en klump kan vi minska både effekttoppar och frekvensavvikelser. Som fastighetsägare kan man då både få betalt för att sälja el från sitt batterilager eller för att avstå från el under en viss tid, säger Björn Berg.
Text: Sara Bergqvist
Artikeln är skriven för connect nr 2, 2022.