Full fart framåt för Sveriges energiminister
Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar har ett hektiskt arbete. Elpriser, elbrist och elektrifiering är heta områden. Mellan alla möten och resor fick vi en kort stund för att ställa några frågor om energiteknik.
Full fart framåt för Sveriges energiminister
Det pågår en kraftfull elektrifiering i Sverige. Elen kommer ha en stor betydelse för samhällets framtid och företagens konkurrenskraft. Ett tungt ansvar vilar på energiministern.
Vem eller vad är viktigast för omställningen: politiska beslut, tekniska innovationer eller den enskilda individen?
– Jag tror man måste ha balans mellan alla. Vi kommer se en växeldragning mellan olika intressen och olika parter när vi bygger våra framtida energisystem, det tror jag är nyttigt. Växeldragningen gör att olika intressenter sporrar varandra och driver utvecklingen framåt. Den här mekanism finns mellan bransch, näringsliv och politik som kommer ha denna växeldragning, man drar varandra framåt. Intresset är stort och det är glädjande. I tidningen Dagens Industri kunde man nyligen läsa en artikel där Bil Sweden menar att Sverige halkat efter andra länder när det gäller utbyggnaden av laddinfrastruktur. Orsakerna är bland annat: byråkrati i tillståndsprocesser och brister i nätkapacitet.
Vad kan regeringen göra för att främja utbyggnaden av antalet laddpunkter för elbilar, bygga ut infrastrukturen så fler vågar köra elbilar utan att bli rädda bli stående längs med vägkanten?
– Laddinfrastruktur är viktigt för omställningen och vår framtida strategi, det är därför en viktig del av den elektrifieringsstrategin som vi fattat beslut om. Energimyndigheten och Trafikverket ska få i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram om snabb och samordnad samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av laddinfrastruktur.
– Jag vill också säga att vi har haft en fantastisk utveckling. För några år sedan var det ingen som kunde tänka sig vi skulle se den snabba elektrifiering vi idag ser i Sverige. Det är lite det jag menar med växelverkan, vi ser att marknaden och konsumenterna verkligen drar resten av systemet med sig framåt. Jag anser också att politiken och branschen matchar upp och ser till att laddinfrastruktren byggs ut snabbt. Min målsättning är att Sverige ska bli ledande. Det finns bra sätt. Klimatklivet bidrar till utbyggnaden, där ökar vi med ytterligare 800 miljoner för att kunna hjälpa till. Samtidigt som Svenska Kraftnät får en viktigare roll att bygga ut stamnätet så att vi snabbare kan transportera el till laddstolplarna. Det är många delar som behöver samverka.
– Jag är glad vi har fattat beslut om elektrifieringsstrategi som tar ett helhetsgrepp över energisystemet där laddinfrastrukturen är viktigt. Hade vi bara plockat ut laddinfrastrukten ensam hade det fallit. Nu har vi en helhetsstrategi.
Kommer det fler subventioner för den som vill satsa på nya innovationer, till exempel energieffektivisering?
– Kollar vi på framtidens energisystem som vi bygger nu och där vi går in i en extremt expansiv fas finns det flera komponenter: Produktion ska öka, nätkapacitet ska öka, flexibla energisystem, smarta nät, fjärr- och kraftvärme ska in. Del i det är även vätgaslagring. Men också energieffektivisering är en del av pusslet. Där finns en mängd olika subventioner som är viktiga för att driva på den här utvecklingen. Det är Grönt skatteavdrag, Klimatklivet, stöd till energieffektivisering – det är tre saker som jag kommer på nu. Det betyder inte att vi alltid kommer att ha kvar stöden eller att de kommer se ut exakt som de gör nu men jag tror att de spelar en viktig roll.
– Jag har själv använt rot-avdrag till att renovera badrum. Jag tror vi alla kan vara mer betjänta av att använda det avdraget för att energieffektivisera. Det är fullt möjligt att göra så.
Vad vill du se mer av i form av ny teknik, nya innovationer?
– Vi går mot en fantastisk framtid, jag skulle säga att det inte finns någon bättre tid än just nu att vara aktiv inom energisektorn. Vi ställer om från att ha förvaltat energisystemet i 30 år till att 30 år framåt gå in i en väldigt expansiv fas, en kraftig expansion.
– Flexibilitet i elanvändningen är viktig på olika sätt. Vi behöver bygga in styrbarhet när vi ansluter nya elkrävande verksamheter, vi behöver också få till smart laddning av elfordonen. Flexibilitet och lagringskapacitet som vi skulle kunna bygga in i systemet kan göra nya elanvändare till både elanvändare och producent. Vi kommer behöva fler sätt som kan göra att vi använder energin smartare, vid rätt tillfälle och effektivare så att vi får ett robustare energisystem. Smarta flexibla elnät gör att vi kan kapa topparna och få ett robust system. Där finns ett stort innovativt område som vi ser framför oss och som kommer breda ut sig med många spännande lösningar.
– Från tid till tid kommer olika lösningar vara lönsamma och eftertraktade. När de första vindkraftverken började sättas upp så var de inte på den nivån vindkraftverk är idag. Ett varv på propellern på nya moderna vindkraftverk motsvarar en fulladdning av en Tesla-bil. Det är en enorm teknikutveckling. Samma sak med solpaneler som plötsligt blir jättebilliga jämfört med tidigare och levererar mycket mer el. Jag tror vi alla har en känsla av att vi går mot en framtid med massor av nya innovationer.
– Vår elektrifieringsstrategi är därför inte låst till enskilda kraftslag eller lösningar utan vi pratar om funktionaliteten att vi ska ha planerbar funktionalitet, vi ska ha flexibilitet i systemen. Det är på det sättet vi bygger robusthet över tid.
Elektrifiering av Sverige
Khashayar Farmanbar publicerade regeringens elektrifieringsstrategi i början av februari, en tolv punkter lång lista med åtgärder för att elektrifieria Sverige. Elektrifieringen är i en mycket expansiv fas. Aktuella scenarier pekar på ett kraftigt ökat elbehov till 2045 där det krävs att alla drar åt samma håll för att tillgodose framtida behov av elenergi, effekt och nätkapacitet. Offentliga sektorn, näringslivet och andra samhällsaktörer ska stödja ett effektivt genomförande av elektrifieringsstrategin.
Text: Petra Loden Foto: Tobias Ohls
Artikeln är skriven för Connect nr 1 2022